Isojako

kts. Eino Jutikkala, Talonpojan historia
Kimalan tilusten lohkomiset 1780–
Peltojen mittaamisen ja kiinteistörekisteröinnin historiaa
Maakirjakartat 1600-luvulla
Vuoden 1902 jakoasiakirja
Historiallinen maatalous (Helsingin yliopisto, kansatiede)

Kimalan isojakoasiakirja 29.5.1780–23.6.1783

Kimalan isojakokartta 1780

(30 vanhalla ruotsilla käsinkirjoitettua, hyvin vaikeasti luettavaa sivua.
Pertti Toukkarin laatima sisällysluettelo puuttuu originaalista.)

Peltojen luokitus 8.7.1780
Isojaon perusteet
1) Humaliston omistus Munck vai Titz?
2) Rekolan muuttovaateet:
"Vidare yrkade Herr Cornetten Munck om Reckola hemmans
utflyttning utan byen föregifvande grannarne vara
så trång bodde, att vid förefallande eldsvåda ingen
möjlighet för någon vore till
rättning ifrån sin totala undergång..."
3) Titz vaatii torpan siirtämistä Ryhtän suuntaan
4) Kylän yhteisten maiden jakamisesta

Taulukko, Kimalan maiden kuvaus jako naapurien kesken 1780
Taulukko, Kimalan tangotettujen peltojen jako naapurien kesken

Kokous 20.8.1782
Kimmala Byss Utägors Beskrifning
"Her Cornetten Munck till 3/4 tilldelas följande Ängar..."
Utängar och Upodlingar
No 1 Kimmala Crono Sätterie Rusthåld innehafves af Glas blåsaren
Titz till 1/4 tilldelas följande Ängar..
Skogens Beskrifning och Fördelning Grannarne emellan
– Herr Cornetten Munck bör hafva efter Repartition
– Glas blåsaren Titz bör hafva efter Repartition
– Rächola hela S.hemmannet bör hafva efter Repartition
Istunto 14.6.1783
Delnings Instrument över Räkola Hemmman tilldomde Ängs och
Skogstått bägge grannarne Emellan – År 1783. (Taulukko)
No 2 b. Erik Räkola till delas följande ägor

Kimalan rajankäynti
29.5.–8.6.1780

År 1780 den 29. Maij och följande
dagar uti Junij månad förättades af underskrif-
nen vice Landmätare Rå Gång omkring
Kimmala bys ägor uti Tavastehus län,



nedre Säxmäki härad och Sommero Sockn med biträde
af Nämndemännerne Hendrik Erikson Puckila
ifrån Ollila och Hendrick Michelson Hoppu
ifrån Joensu och Somero Sockn sedan Högväl.
Landshöfdinge Embetet i Tavastehus medelst
Höggunstigt förordnande under d. 24 Septembr för-
ledit år behagadt anbefalla Storskiftes förmättning
uti denna Kimmala By.

No 1. Början gjordes vid Broen å Chartan tecknad med No 1
Rajasilda kallad, som åtskiljer Kimmala ock Saren-
tacka Byesägor ifrån hvarandra, och infunno sig
här, de Kimmala boer Nemb. Cornetten välbor-
ne Herr Carl Fridrich Munck, samt Glasblåsaren
Godtfried Titz; hvilka äro ägare af Kimmala Crone
Sätterie Rusthållet No 109 af Säxmäki Comp,
vid kongl. Nylands och Tavastehus läns Dragone
Regemente, samt Skattebönderne å Räckola au-
gements hemman under sistnämde Rusthåld
Erik Jacobson och Mats Mårtenson från Saren-
tacka sidan, Cornetten välborne Herr Nils Burtz
jämte skatte augments Bönderne under Härka-
lä Rustholl, Jacob Gabrielson Eskola och Jacob
Erikson Antila, samt Crono Augments hemman
åboerne under Jurvala Crono Sätterie Rusthåld
Matts Hendrickson Klämola ock Erick Michelson
Hurra: Desse kommo således öfverens, att skilje
Linien deras Skogmark emellan går ifrån först-



bemälte Bro, vid No 1 till Ritojakoski hvilkens Linie
alt derföre blef lagligen huggen ock fallet å Chartan
tecknad med No 2, hvarest väl icke var något Rå märke
att uppvisa; men antogs af alla tillstötande Rå Grannar
som utom förenämde Kimmala ock Sarentacka Bya-
män, voro Härkelä Skatte Rusthålds innehafvaren
Herr Cornetten Burtz, samt Händelä Åboerne Jö-
ran Hendrickson Eila, Sigfrid Jacobson Antila och Jo-
han Jacobson Sappe?, alla crono ifrån frälse hemmana
Ungila under Lachtis, Drängen Jacob Christerson och
För Naula frälse hemman tillhörande herr Cornette
Tamelin voro Åboerne, Matts Mattson och Matts An-
dersson tillstädes. Ock som medelst denna Rågång
en del af Sarentacka ängerne komma på Kimma-
la sidan, påstodde de Sarentacka boer att få dem
Charterade och bibehålne vid dett de af gammalt,
och ny innehafva. Hfvaremot Herr Cornetten Munck
trodde den få mycket mindre tillhöra Saren-
tacka boerne, som de i sednare tider blifvit uptag-
ne på Kimmala marken. Här slutade Saren-
tacka Byamäns, och Händela Byes ägor vidtogo;

då Herr Cornetten Munck med Kimala Åboerne påstodo
Råsträckningen vara härifrån i rät Linia till mullinvu-
ori Byki, och begjärdte att denna Linea såsom ---?
buterlig(?) borde uppgås; samt förbehåldt sig derjämte
att alla de ängar som fallad på Händelä sidan om
Rålinien såsom gammal hafs, måtte blifva. Observerad
Kimmala By tillhöriges:

Hvaremot de Håndelä bya-
män engällig Disputerade denna Råsträckning och
i dett stället föregofvo att rätta Rån desse Bya emellan
bör vara midt på Ninisari kallio och derifrån går
till Antinojansu, hvarest Syfvenoja emottager och
följer till Mullivuorinpyki: hvarföre de och yrkade
att Räckola hemmans Perko Nitu med mera som faller
deras sida om de nu af den upgifne Linien måtte dem tills



Den på kimmala sidan påstådde Rå sträckningen ifrån
Ritojakoski blef att derföre först opphuggen till Mullivorin
pyki; No 3 och sedan Händälä byamännerna påstådde
Linien till No 4. Ninisarikallio ock sädan i rät Linia till
Mullivuori Pyki, då uti denna Linia och Puncten No 5
de Syfvenoja boers markade åtskilljes ifrån Händälä byssens.

Till bevisande af hvad Händälä boerne nu anförde så
om råsträckningens Ricklighet, som de af Kimmala för
30 År sedan gjorde upp odlingar på deras sida, åtogo de sig
att vid vederbörig domstol med edeliga vittnen bestyrcka
Vid No 5 Antinojansu infunno sig Syfvenoja Åboerne
mats anderson och Hendrich Anderson Sonni och Johan
Jacobson Manni alla Crono och intygade samt antogo
dett af Händälä boerne upgifne stället för Antinojansu
hvilken rå och Mullivuorin Pyki, skall utom flere andre
enligit nu upvist Häradshöfdingen Johannes Grindlunds
dom af den 17 Maij 1566, omgifva deras ägor, varande
för ofrigit ingen fråga om ägorne på någondera sedan
sist Continuerades denne ifrån Ninisarin kallio kom-
mande Linien till Mullivuoris Pyki No 3 där Ryhtä
ägor stöta till kimmala byes mark. Här infan sig bonden
å ryhtä skatte hemman, Henddrich Matsson och kom
med kimmala ägarena öfverens, att skillje Linien skulle
gå till Åker gården där deras Åker skilljes, dem emellan
hvilken Liniea alt derföre uphögs och stället utmärkt med No 6
tädan i rät Linie öfvre Åkern till No 7 hvarest en stenbro är
belägen och denna Linia Continueras till Lahtis Siön,
emellan Rychtä och Sarentaka Råarne No 7 ...A 1 skilljer
siöne Kimmala ifrån Lachtis och Pusula.. Tid och Ort som föreskrifvit står.

Fred. Joh. Christéen

Hindrich Erikson Puckila

Hendrick Michelson Hoppu






Sedan Rågång samt mätningen af denna Kimmala
bys ägor blifvit till ända bracht; företogs först Graderingen af denna
bysens åkrar, då delägarena medgåfvo, att Jordmån uti alla 3 stång-
falls åkrarne, jämte en del utåkrar vore af lika god; samt bördig
jordmån, eller 2a Gradens jord, utom något litet af den högländsare(?)
Åkern uti Rychtänpuolipeldo, som består af sandig och sten blandad
jordmån, efter ut Prickningen på Chartan, och den del utåkrar
som äro af sämre eller 3de Graden, hvilket å marken uti vederbö-
randes härvaro undersöktes, och befants sig således för-
hålla som anfördt blifvit, och uti efter följande Charte beskirifning
kommer att upptagas.

Derefter öfverlades med Jordägarena om delnings grunden
hvarefter storskiftet skulle värkställas. Då Glasblåsaren Thitz
framgaf Lands Contoorets i Tavastehus utdrag, af 1649, 55,
66, 67, 1671 och 1706 årens Landsjorde böcker, för nedre
Säxmäki Härad dateradt d. 3. sistledne Maij som utsättes för
Rusthållet, tillsammans 5. öreland, samt 2 1/3 mantal och för
augments hemmannet Räckola 1 1/2 öreland med 2/3 mantal.

Då detta Extract upplåstes, ärkändes dett enhälligt för rätta
Delnings gränden emellan Rusthållet och Räckola augments
hemman. Hfvad deremot vidkommes Glasblåsaren Titz an-
del uti Kimmala Rusthåld up viste han det Höglofliga Land-
shöfdinge Embetes i Tavastehus. Immission af den 2 septem-
ber förledit År uti en fiendedel af Kimmala berustade Crono
Sätterie No 109 vid Säxmäki Compagnie och kongl. Nylands
ock Tavastehus läns Dragone Regem., hvilken 1/4 välborne
Herr Cornetten Carl Fredrick Munck igenom Transport bref
af d. 3. September 1774 till Titz updragit; och hvarvid Herr
Cornetten Munck eij hade något att påminna.

1a. I anledning af föregådende afhandling och den i grund
deras lämnade Immission, påstod Titz, 1a att få en fiendedel
af alla Rusthållets tillhöriga ägor, äfven som och en fiendedel
af de anlagde 2ne stycken sina Humlegårdar, hvilket Herr
Cornetten Munck bestridde, med förmälan att han icke läm-
nade honom något andel af Humlegård med delst den skied-
de afhandling; utan ägde Titz tillfälle





att af sin tilfallande ägolott, härtill använda hvad mark
honom bäst synes.

2a. Vidare yrkade Herr Cornetten Munck om Reckola hem-
mans utflyttning utan byen föregifvande grannarne vara så
trång bodde, att vid förefallande eldsvåda ingen möjlighet
för någon vore till rättning ifrån sin totala undergång, för-
menades Herr Cornetten, detta dess påstående vara så
mycket billigare och lagligare som vid så fatta omständighe-
ter, intet finner till hemmannens åter bebyggande på
denna bys skogmark är, att till gå, utan ock, att detta hem-
man äger sina ut åkrar åt den sidan hvart han utflyttningen
skulle skie, och hvilkas hägdande få så mycket lagligare
för dem blifva skulle.

Häremot anförde de Räckola boer, att ehuru de äga
nog trångt utrymme för sin tomt i jämförelse af hvad
rusthållen må innehafver, kunna de dock icke klaga öfver
någon trångsel utan äro nögde med hvad de till Tomtställe
nyttjat, hälst de igenom byte med Titz, förmodligen kunna
komma tillägande af dess kålland som omkring deras hus
är belägit, och på denna plan äga tillfälle till större utrym-
me, om sådant framdeles skulle larfvas, tilläggandes äf-
ven, att deras hus såsom gamla och bosättiga icke tåla
någon rubbning, samt att ingen tillgång på skog här finnes
till nybyggens anläggande, men hvad lagligheten och be-
qvämligheten af deras utåkrar vidkommer, hade de sig icke
vara angelägne om, emedan detta hemman vidkäntes i fle-
re år, denne svårighet som nu är i fråga, och dett utom
hemmannets skada.

3e. Glasblåsaren Titz påstod äfven att de torphus som äro
fått in under des fönster belägne, och hvarigenom honom
icke allenast betages all utsigt så at åkeren som siön,
utan och att tillfälle att utvidga sin Tomt, som annars är
mer än trång, och derpå sätta nödiga hus måtte blifva
bortflyttade på den åt Rychtä sidan.





nog tillräckeliga plan. Hvartill Herr cornetten Munck
icke fant sig hågad.

4e. Än afskildes den mark som byamålet samfäldt nyttjar så
att den icke kommer uti Storskifte at inbegripas, på
dett att framdeles skifte härå kan värkställas, enär Gran-
narne sådant skulle äska.

Reckola Åboerne förbehållo sig att få till kalshaga up-
taga utaf den, emellan byen ock Rychtä Rå Linien
belägne marken, till så stor del, som i Proportion svarar
emot hvad Rusthållet innestångt, och nyttjar förbe-
hållandes sig äfven, att okända få taga sand af
denna bäcka äfven som vatten ifrån der å tractens be-
lägne brunnar, till hvilkas gräfvande de icke åga tillfälle
på sin sida; åtminstone icke att få så godt vatten.

Vidare var icke på någondera sidan att anföra hvarföre
öfverlänggning om skiftes ordningen uti Stång falls Åkrarne
företogs och aflopp som fölljer.

6e. Frågades jordägarena om några flere vägar, hufvud ock Af-
lops Diken voro nödige att de som nu på marken fin-
nes och af Chartan är att se; då de yttrade sig sålunda, att
de nu befinselige vägar äro tillräckliga, äfven som och
att intet flere diken behöfvas till åkerns nödiga häfdan-
de, allendst de nu befinselige upgränsas och lagligen hållas vid makt.

7e. Medgåfvo alla delägare att Titz inför sin 1/4 uti Rusthållet får
hela Vähäpeldå, ock sin fyllnad af Kirkonpuolipeldo söder
om vägen som går till Sarentaka by, och hvarest hans ria nu äfven
är belägen.

8e. Påstod Herr Cornetten Munck, att så hela sin åker lått uti
ett skifte ifrån Rychtä Råen förbi dess gård, så långt som på dess andel
belöpandes varder; samt att Räckola hemman dernäst får sin ägo del äfven
uti ett skifte till bäcken åt Sarentacka sidan.





Häremot anförde de Räckola boer, dett de nödvändigt böra hafva
sin andel af Rychtäpuolipeldo under sin tomt, samt dess öfvriga
tillfallande Åkerdel af Sarentackapuolipeldo uti ett Sammanhang,
ifrån stora vägen neder till Siöen, ock att Herr Cornetten Munck på sin andel
måtte behålla Rästen af sistnämde deras därå marken befindelige Tegar,
äro hela åkern igenom i fult ock godt bruk, då däremot den öfriga delen
dels är nyligen uptagen, dels aldeles är i Linda, så att de; i annor händelse
icke hade någon förmån för sin gjorda upodling utan i dett stället
skulle komma att få obrukad jord, och mista en uti fult stånd välhävdad.

Vidare åtspordes Byamännen huru de uti Sarentackapuolipeldo;
befindselige ock till åker, lika med de opodlade, dugelige Lindor
borde anses: antingen de komma att ifrån åkerskiftet aldeles uteslutas,
ock som upodlingsmark beräcknas på dens lått som dem kan komma
att få; eller ibland stångfalls åker Summan till Delnings uptagas,
för full jord: Då Herr Cornetten Munck yttrade sig sålunda, att
desse Åker lindor böra för åker beräcknas demm som brister uti
utåkrar, samt att de icke böra komma uti någåt åker skifte med
stångfallet; hvilket de Räckola boer bestridde, på sådant
sätt som omförmält finnes.

Sedan vederbörande delägare, sina utlåtelser afgifvit, på sätt som
åfvan anfört är, förestälte förrättningsmännerne den, hvad svårigheter
Storskiftes delningen skulle med sig föra, då ingen fri villig
öfverens kommelse dem emellan kunde träffas, förmante dem
till enighet och lämnade dem betänckte tid att för sig själfva
öferlägga den nuvarande stridige tanckesätt i grund hvaraf de
efter något betänkande på följande sätt i godo öfverens kommo.





1e. Medgaf Herr Cornetten Munck att Glas blåsaren Titz kommer
att tilldelas 1/4 af Hummelgårdarne ock hvilken kommer att tagas
af den nårmalt Titz byggning gent öfver någon belägne,

2e. frångick Herr Cornetten Munck sitt förra påstående om
Räckola hemmans utflyttning ut ur byen,

3e. åtog sig Herr Cornetten Munck att bortflytta sina Torphus
ifrån Titzens tomt, endast Titz härtill vill bidraga, så snart dett
möjligen skie kann, till hvilken flyttnings deltagande, Titz förmente
sig icke vars förbunden ock den uti ej heller ville deltaga.

4e. Den afskilda bymarken får förblifva tills vidare såsom den nu är,

5e. får Räckola åboerne uptaga sig kalshaga ur af den Linda som
är utom åkern vid byen belägen, hvartill de äfven förklarade sig
nögde, med utlåtelse att de tillförene icke heller hafs någon kålshaga.
Äfen som de få nu som förr taga sand af by backen, ock brun äga
de själfva som kan blifva bättre om den upränsas ock ansas,
6e. kommer Titz att få sin äker lått sålunda, först hela Vähäpeldo,
ock Rästen till samma ån fälle uti Sarentacka puolipeldo omkring
sin ria ock neder åt stora vägen. Herr Cornetten Munck får sin
åker lått ifrån Ryhtä Råen till Räkola kål Landets östra Hörn under
Räkola tomten. Sedan får Räkkola Rästen af Rychtenpuolipeldo.
Af Sarentacka puoli peldo får herr Cornetten första skiftet ut med
Åker gården så långt som Titzens andel äfven för vägen sig sträcker,
Därefter får Räckola sin andra åker lått öfver hela åkern till Siön.
Då åter Titz där intill bekommer sitt andra ån åker gårde; och Herr
Cornetten Munck Resten af denna åker. Ock kommer härvid
Linderne uti sistnämde åker att beräknas för 3e Gradens jord mån
uti åkerskiftet på dem som de tillfallar kunna.





7e. Följande tilbyte(?) kommer med utåkrarne att förrättas Herr Titz
en aflämnar till Räckola sitt in vid dess tomt belägne kål Land, då kan
där emot undfå(?) i ärsättning af Cornetten Munck ut af Gårdens
näst(?) in til Vähäpeldo belägne kål Lands tegen dock så, att litet
af såmma teg aftåges till utvidgande af den Hummel gård som på
ändan af den samma är belägen, hvarföre Räckola till Gården afstår
sin teg uti samma kål Land.

8e.Stångfalls ängarne uptages för följande äringar(?) Nemb
Vähäluicko ock Vähä antinoja, som dermäst(?) bördige till 4/10
pann på Tunlandet(?) i Isoluicko dels 5/10 dels 6/10 Ketosuo?
4,6, 7/10 Ritamuisto? 3 à 5/10, Do Läpparo 3/10 ock 4/10 Do samt
Havisto 4/10 pannan afkastning i grund hvaraf utångarne äfven
fått sin äring, hvarefter de till Höö afkastning komma att beräcknas
dock kommo desse bymän således öfverens, att ehuru de skog
gångne del arne uti ängarne, nu ock så länge Rötterne varar, och de
icke äro Rödjade, vara något bättre än de gamla ängarne, tappa
de snart sin växt så att den vore lidande i framtiden, som till högre
beräcknande nu skulle få dem på sin lått, medgifvandes därjämte,
att de Dagsvärcken som till desse (?) nu skogvuxne ängar
Rödning? upgår, böra ärsättas med den växt som efter detta nu
utsålde värd ut af den kan hämtas.

9e. Af de mindre stångfalls ängarne tog Herr Cornetten Munck
på sin lått Vähäleicko, Titz en Havisto ock Räkola Vähäantinoja,
förbehållandes delägarena, att uti de öfriga stångfalls ängarne få
ett skifte till mans. Vidare var icke att anförs, utan att med ängs
och skog skiftet kommer att upphöra, till dess med laga dom
blifven af gjord. De tivster som uti Rågängs Brotocollet antecknade
finnas?, således förelupit afhandladt ock öfverens kommit.
Intygas, Kimmala d. 8. July 1780



Fred. Joh. Christén